Ena sekunden arg, nästa ledsen, nästa glad...o så börjar det om igen
Idag har Emilias humör växlat fram o tillbaka...
När jag kom o hämta henne på dagis så sprang hon upp i famnen o kasta armarna runt mig - "Hej mamma!".
NÄr vi sen ska gå ut o klä på oss går det jättebra tills overallen ska på... "Nä, mamma, inte overallen, vill inte ha overallen"... hon bara gallskriker.... får sätta på henne den med tvång. Hon vägrar lyssna på vad jag säger.
När vi sen ska gå till bussen är hon jätteglad, springer o skuttar, in på bussen.. när vi sen hoppar av så får hon för sig, halvvägs hem, att börja gnälla igen... hon vill inte stå på brädan, inte gå själv, nä hon vill bäras. Icke!!
När jag säger att jag inte orkar bära henne hela vägen hem, så får hon för sig o köra barnvagnen. Visst, fine, det kan du göra... Går jättebra i 10 meter, sen är inte det heller bra...
Lite bråkande i 5 min... sen är hon jätteglad o vill springa hem... När vi kommer till porten får hon nåt utbrott igen. Då vill hon inte gå hem. Kastar sig på golvet o vrålar.
O så börjar hon sparka i väggen bakom sig.
Nämner att då går jag o Wilma upp själva o steker pannkakor.
JÄtteglad blir Emilia igen "ja, emilia äta kannkaka" o skuttar in i hissen.
När hon sen ska trycka på knappen med våning 4 ångrar hon sig helt plötsligt, börjar gråta o vill trycka på 1:an istället(där vi står) o börjar gallskrika när jag slutligen trycker på 4:an.
När vi är uppe skuttar hon ut glad IGEN o sjunger *kannkaka, kannkaka*... tills vi kommer till ytterdörren så blir hon tvärledsen igen. Hon vill absolut inte hem.
O så får hon se posten som kommit... då blir hon jätteglad o ska posta kuvertet om o om o om igen genom brevlådan. Samtidigt som hon ropar "nu kommej potten" :)
"mamma, sej du mej?" skriker hon genom brevlådan. haha
Sen går vi in för o äta pannkakor, o nu har hon varit glad hela tiden här hemma.
Antagligen var hon bara hungrig... o liiiite trött. :)
"Nu ska vi äta kann-kakor mamma" säger hon... o supergott var det med KANN-KAKOR me sylt... hihi
När jag kom o hämta henne på dagis så sprang hon upp i famnen o kasta armarna runt mig - "Hej mamma!".
NÄr vi sen ska gå ut o klä på oss går det jättebra tills overallen ska på... "Nä, mamma, inte overallen, vill inte ha overallen"... hon bara gallskriker.... får sätta på henne den med tvång. Hon vägrar lyssna på vad jag säger.
När vi sen ska gå till bussen är hon jätteglad, springer o skuttar, in på bussen.. när vi sen hoppar av så får hon för sig, halvvägs hem, att börja gnälla igen... hon vill inte stå på brädan, inte gå själv, nä hon vill bäras. Icke!!
När jag säger att jag inte orkar bära henne hela vägen hem, så får hon för sig o köra barnvagnen. Visst, fine, det kan du göra... Går jättebra i 10 meter, sen är inte det heller bra...
Lite bråkande i 5 min... sen är hon jätteglad o vill springa hem... När vi kommer till porten får hon nåt utbrott igen. Då vill hon inte gå hem. Kastar sig på golvet o vrålar.
O så börjar hon sparka i väggen bakom sig.
Nämner att då går jag o Wilma upp själva o steker pannkakor.
JÄtteglad blir Emilia igen "ja, emilia äta kannkaka" o skuttar in i hissen.
När hon sen ska trycka på knappen med våning 4 ångrar hon sig helt plötsligt, börjar gråta o vill trycka på 1:an istället(där vi står) o börjar gallskrika när jag slutligen trycker på 4:an.
När vi är uppe skuttar hon ut glad IGEN o sjunger *kannkaka, kannkaka*... tills vi kommer till ytterdörren så blir hon tvärledsen igen. Hon vill absolut inte hem.
O så får hon se posten som kommit... då blir hon jätteglad o ska posta kuvertet om o om o om igen genom brevlådan. Samtidigt som hon ropar "nu kommej potten" :)
"mamma, sej du mej?" skriker hon genom brevlådan. haha
Sen går vi in för o äta pannkakor, o nu har hon varit glad hela tiden här hemma.
Antagligen var hon bara hungrig... o liiiite trött. :)
"Nu ska vi äta kann-kakor mamma" säger hon... o supergott var det med KANN-KAKOR me sylt... hihi
Kommentarer till mig
Trackback
