FÖRLÅT för tidigare inlägg
Jag är nog väldigt lyckligt lottad, med hur jag har det.
- Som har en sambo, som också tar hand om Emilia....
- ....som ger mig egentid.
- O jag har en oerhört snäll dotter, som är lugn, glad o självständig.
SOM JAG ÄLSKAR OERHÖRT MYCKET FÖR DEN DELEN. :)
(Hon har fått mig o gråta av lycka flertalet gånger, o jag är så lycklig att ha henne).
Det finns faktiskt de som inte har all tid i världen.
- De som är ensamstående.
- De som inte får någon/eller mycket hjälp av sin partner.
- De som har väldigt krävande barn. Som vill ha 100% uppmärksamhet.
- De som har fler än ett barn.
FÖRLÅT OM JAG HAR FÅTT NÅGON ATT TA ILLA UPP, ELLER KÄNNA SIG ILLA TILL MODS!
ELLER SOM JAG FÅTT O KÄNNA SIG SÄMRE ÄN ANDRA!
VAR ABSOLUT INTE MIN MENING.
FÖRLÅT, FÖRLÅT, FÖRLÅT!!
jag tog inte illa upp av inlägget, om det är det om vad man hinner och inte hinner som mamma? Men en sak är saker, det är inte lika för alla. Sedan jag blev ensamstående har jag fått glömma sånna saker som träning tex. Det skulle betyda att jag skulle behöva fixa barnvakt 1-2 ggr/v, då jag skulle träna. Den chansen till att få barnvakt måste jag istället spara till nödvändigare saker som tex. hjälp med hämtning från dagis när jag jobbar extra osv. Jag hinner sköta mina barn och dom har det absolut inte dåligt, men en sak jag ständigt har dåligt samvete över är att jag nästan aldrig hinner spendera ensam tid med dom, en i taget. Som sagt, det är nog väldigt olika de där, men jag hoppas att jag en dag kommer få tid till att börja träna och göra sånna vardagliga saker =)
